Herre vad ambivalent jag kände mig igår då vi i gamla goa dansklass samlades (minus Illes) för att titta på årets vaksalashow, spektrum. Måste börja med att säga att showen var fantastiskt bra, ett grymt jobb har utförts av årets 9or och jag tror jag kramade Ingrid kanske 158 gånger efteråt haha! Men kunde verkligen inte låta bli att tänka på de fina minnena vi skapade under de två dagar vi intog regina förra året. Jag saknar det. Tisdagen lär varit en av de bästa dagarna i hela mitt liv liksom. Om man har gått i vaksalaskolans dansklass har man skapat minnen för livet, stunder att tänka tillbaka på, båda bra och dåliga. Det är verkligen helt sjukt vad mycket man går igenom tillsammans under de 4 åren och jag kan faktiskt bara inte tro att det har gått ett helt år sedan vi framförde Quadrennium på scenen. Kommer ihåg vartenda steg, varenda träning, varenda planering om jag tänker tillbaka. Wow.